Expressbussbokslut 2024
1 Inledning
Trafikförvaltningen äger och finansierar tillsammans med Trafikverket projektet ÅVS Expressbuss 2030. Arbetet utgår från Kollektivtrafikplan 2050 och avgränsas till studier av länets befintliga och framtida tvärgående och radiella expressbusslinjer. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för länets planeringsaktörer att tillsammans bidra till en utveckling av dessa linjer och därmed realisera Kollektivtrafikplanens intentioner samt möta uppsatta mål i RUFS 2050 och länets trafikförsörjningsprogram.
Den tvärgående och radiella expressbusstrafiken (T-REX), är en del av länets stomtrafik och ska enligt Kollektivtrafikplan 2050 vara strukturerande för bebyggelse och ortsutveckling samt erbjuda snabba och pålitliga resor för stora resenärsflöden med hög efterfrågan under hela dagen. Med stärkta tvärkopplingar avlastas det radiella spårnätet, de regionala stadskärnornas upptagningsområde utökas och kollektivtrafiken blir ett mer konkurrenskraftigt alternativ till bilen i flera tunga bilstråk.
För närvarande finns 14 tvärgående och radiella expressbusslinjer i länet (exklusive stadsexpresslinjerna). Till 2030 bör antalet enligt Kollektivtrafikplan 2050 uppgå till omkring 25 linjer.
1.1 Potentialen med ett utvecklat expressbussnät
I Kollektivtrafikplan 2050 pekas bussystemet specifikt ut som den delen av kollektivtrafiksystemet där behov av utveckling är som störst och där regionen som helhet har mycket att vinna på förbättringar 1.
Busstrafiken som helhet har i jämförelse med spårtrafik låga investeringskostnader men höga driftskostnader. År 2017 utfördes drygt 121 miljoner fordonsutbudskilometer och 5 miljoner fordonstimmar i busstrafiken, vilket är mer än all spårtrafik sammantaget. Driftskostnaderna utgörs främst av personalkostnader, kostnader för drivmedel och avskrivning av fordon. Alla dessa kostnadsposter kan direkt knytas till vilken framkomlighet i vägnätet som råder för busstrafiken. Därför är det synnerligen viktigt att trafikförvaltningen tillsammans med länets väghållare aktivt arbetar med att förbättra framkomligheten i vägsystemet i syfte att dämpa driftskostnadsökningarna och öka antalet resenärer 2.
Under 2023 genomfördes en nyttoanalys i syfte att beskriva potentialen av ett fullt utvecklat tvärgående och radiellt expressbussnät (T-REX) med god framkomlighet. Effekter på restider, resandevolymer och ekonomi analyserades med hjälp av en modell av kollektivtrafiknätet i Region Stockholm med och utan expressbussnät. Resultatet visar att ett utvecklat T-REX kan ge en betydande ökning av kollektivtrafikresandet i regionen som helhet, motsvarande 6–7 procent ökat resande. Ekonomiskt medför det ökade biljettintäkter och effektivisering av busstrafiken som har potential att ge minskad nettokostnad för trafiken. För att uppnå en positiv effekt på trafikekonomin krävs dels att övrigt linjenät ses över och vid behov anpassas vid införandet av nya linjer, dels att framkomligheten i vägnätet är god. God framkomlighet innebär att trafiken kan utföras med färre fordon och färre förare, eftersom omloppen blir effektivare i ett snabbare linjenät.
Resultatet av nyttoanalysen visar även att samtliga kommuner i regionen får positiva restidseffekter av det nya expressbussnätet. I genomsnitt ger expressbussnätet en restidsvinst på en minut per resa, utslaget på alla resor i kollektivtrafiknätet (räknat i så kallad upplevd eller viktad restid, där de faktiska restiderna i olika delar av en resa viktas utifrån hur tiden upplevs). Den totala viktade restidsvinsten i maxtimmen under morgonrusningen uppgår till 5000 timmar. Detta motsvarar en resenärsnytta för befintliga resenärer som värderas till 800 miljoner kronor per år. Detta kan jämföras med investeringsbehovet för de framkomlighetsåtgärder som behövs i väginfrastrukturen, som bedöms uppgå till ca 4 miljarder kronor.
1.2 Syfte med expressbussbokslutet
Ansvaret för att utveckla länets tvärgående och radiella expressbusslinjer är idag delat mellan Region Stockholm i rollen som regional kollektivtrafikmyndighet och kommunerna och Trafikverket i rollen som väghållare. Av den anledningen har ÅVS Expressbuss 2030 etablerats som ett samverkansprojekt. Utgångspunkten efter avslutad studie är att trafikförvaltningen finansierar trafikering och fordon inom trafikavtalen medan väghållarna ansvarar för åtgärder inom väginfrastrukturen.
För att följa genomförandet av ett utvecklat expressbussnät upprättas vartannat år ett expressbussbokslut. Expressbussbokslutet fyller en viktig funktion för återkoppling och uppföljning av det utredningsarbete som sker inom ramen för projektet och utgör därmed ett viktigt verktyg för kommande planering, samverkan och dialog. Expressbussbokslutet upprättas i nära dialog med länets kommuner och Trafikverket och ger en samlad bild över expressbussnätet utveckling i länet över tid avseende exempelvis framkomlighet, resande, investeringar osv.
1.3 Metod
Expressbussbokslutet baseras främst på trafikförvaltningens egna mätningar av påstigande och ankomst- och avgångstider för vardagar under oktober månad. Ankomst- och avgångstider kommer från fordonssystemet (BussPC och TrafikIT) och används för att beräkna hastigheten. I rapporten ingår alla expressbusslinjer som delas upp i stadsexpresslinjer (linje: 1, 2, 3, 4 och 6) och T-REX linjer (linje: 172, 173, 175, 176, 177, 178, 179, 471, 474, 670, 676, 677, 873 och 875).
Dessutom ingår en enkätundersökning om åtgärder, investeringar och förankring av expressbussnätet där svar samlats in från Trafikverket, Trafikförvaltningen och länets kommuner.
Sedan senaste bokslutet från 2020 genomfördes en metodutveckling som kan leda till att resultaten från tidigare år inte kan jämföras direkt i alla avseenden.
Ett viktigt koncept som används genomgående är “körlänk” som definieras som körsträckan mellan två hållplatser. Flera linjer kan ha samma körlänk.
1.4 Avgränsning
Arbetet inom ÅVS Expressbuss 2030 avgränsas till länets tvärgående och radiella expressbussnät. Detta innebär att stadsexpresslinje 1-4 samt stadsexpresslinje 6 inte ingår i projektets utredningsarbete. Uppföljning av åtgärder och investeringar för dessa linjer redovisas därför inte i bokslutet. Däremot redovisas utveckling av resande och framkomligheten i bokslutets resultatkapitel.
Utöver framkomlighet – krävs depåkapacitet, plats i terminaler, etc hur detta ser ut behandlas inte i expressbussbokslutet 2024.
2 Resultat
Samtliga diagram och kartor nedan har en interaktiv funktion och är klick- och zoombara. Det är dessutom möjligt att tända och släcka lager beroende på vilken information du som läsare vill fokusera på. I kartmaterialet ingår ytterligare information som synliggörs genom att klicka i kartan.
2.1 Utredda linjer
Utredningsarbetet inom ÅVS Expressbuss bedrivs sedan 2023 genom så kallade linjestudier. En viktig skillnad är att linjestudierna nu omfattar studier av hela expressbussbusslinjer, i stället för geografiskt avgränsade delar av en linje som tidigare upplägg inneburit. Detta innebär att det finns expressbusslinjer som är både delvis och helt utredda beroende på vilket årtal den aktuella linjen utretts.
2.2 Uppföljning av åtgärder
Varje år följs statusen för utredda åtgärder inom ÅVS Expressbuss 2030 upp. Totalt har 125 åtgärder identifierats inom projektet. I diagrammet nedan redovisas 2024 år status för dessa.
Av de 125 åtgärder som utretts anses 19 stycken inte längre vara aktuella. Detta kan exempelvis bero på att förutsättningarna förändrats eller att väghållaren ersatt utredd åtgärd med en annan likvärdig åtgärd.
Genomförandegraden av de 106 åtgärder som återstår låg 2024 på ca 29% vilket är en ökning sedan förra året.
9 av åtgärderna är av sådan karaktär att de kan genomföras först när expressbusslinjen införs och kan exempelvis rör sig om att en hållplats inte längre kommer trafikeras i samband med detta.
Genomförandetakten har varierat något mellan åren, men i genomsnitt genomförs upp emot en handfull åtgärder varje år. År 2022 stack ut med 9 genomförda åtgärder, men berodde sannolikt på en återhämtning från föregående år då inga åtgärder genomfördes. Nya åtgärder tillförs i takt med att utredningarna av dessa färdigställs. Under 2022 slutfördes flera utredningar vilket medförde ett stort tillskott av nya åtgärder. Sedan dess har linjestudie för expressbusslinje E och N genomförts vilket innebär tillskotta av nya åtgärder under 2025.
2.2.1 Fördelning av åtgärder och kostnader mellan väghållare
Stockholms stad och Trafikverket är de väghållare som ansvarar för flest åtgärder. Det är även de som står för omkring 50 % av bedömd investeringskostnad. Även kommunerna Tyresö, Solna och Järfälla står för en stor del av den bedömda investeringskostnaden, se diagram nedan.
Fördelning av investeringskostnader för identifierade åtgärder inkluderar inte kostnader för åtgärder med status ”inte längre aktuell”.
2.3 Investeringar
För att utveckla regionens kollektivtrafik på ett resurseffektivt sätt är det prioriterat att utveckla trafiken på befintlig infrastruktur. På så vis kan betydande framkomlighetsförbättringar skapas på relativt kort tid och till relativt låg kostnad.För att uppnå god framkomlighet längs ett utvecklat expressbussnät har det totala investeringsbehovet för framkomlighetsförbättrande åtgärder bedömts till storleksordningen 3,6 miljarder kronor3. Den totala samhällsnyttan av ett utvecklat expressbussnät med god framkomlighet bedöms vara ännu större, i storleksordningen 15 miljarder kronor enligt beräkningar som genomfördes 2018. En central förutsättning för att möjliggöra ett utvecklat expressbussnät är därför att det finns medel avsatta för såväl investeringar i infrastrukturen som för att bedriva trafiken.
Trafikverket har tillsammans med länets kommuner investerat omkring 268 miljoner kronor för åtgärder som främjar utvecklingen av T-REX fram till och med 2024. Bussfrämjande åtgärder som inte utretts inom ÅVS Expressbuss 2030 ingår inte i uppskattad summa.
2.3.1 Trafikverkets investeringar 2024
Trafikverkets investeringskostnad för åtgärder från ÅVS Expressbuss som färdigställts under 2024 uppgår till omkring 16 miljoner kronor. Beloppet avser utfall både innan och under 2024 för två genomförda åtgärder:
- Framkomlighetsåtgärder från stråk 6/7 vid Järva krog
- Bussluss, E18 Bergshamraleden
Utöver detta har Trafikverket haft kostnader under 2024 för åtgärder som påbörjats men inte färdigställts. Denna summa uppgår för 2024 till ca 34 mnkr och avser, planering av åtgärder, genomförande samt redan färdigställda åtgärder. Dessa inkluderas inte i investeringskostnaden ovan för 2024.
Trafikverkets medel kommer från den nationella respektive länsspecifika planen för transportsystemet. I Länstransportplanen för Stockholm finns ytterligare åtgärder som bidrar till att förbättra framkomligheten i vägnätet. Kostnaderna för dessa är inte heller inkluderade i summan ovan.
2.3.2 Trafikförvaltningens investeringar 2024
Trafikförvaltningens investeringar i länets expressbusstrafik utgörs av trafikeringskostnader för att bedriva trafiken. I detta ingår exempelvis kostnader för förare, drivmedel, fordonsavskrivningar, fastighetsunderhåll etc. År 2024 uppgick kostnaderna för köpt busstrafik till ca 6,8 miljarder kronor. Av dessa står expressbusstrafik för cirka 20% av produktionen och kostnaderna, dvs ca 1,4 miljarder kronor per år.
2.3.3 Ekonomiskt stöd
Trafikverket Region Stockholm betalar varje år ut statlig medfinansiering i enlighet med Förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar. Trafikverket fördelar anslagna medel på grundval av fastställd länsplan för regional transportinfrastruktur. För åtgärder som kostar 50 miljoner kronor eller mer behöver åtgärden bli namngiven i Länsplanen vilket innebär att åtgärden får en egen rad med tillhörande medel och årtal för genomförande.
Från ÅVS Expressbuss 2030 finns 2 namngivna objekt i nuvarande länsplan vilka berör:
Expressbusslinje I Tyresö/Brandbergen – Gullmarsplan – City
Expressbusslinje J2 Sollentuna – Kungens kurva
I kommande Länsplan för regional transportinfrastruktur 2026-2037 föreslås ytterligare ett namngivet objekt i form av en broförbindelse för gång-, cykel-, och busstrafik över E4/E20 i Botkyrka kommun. Broförbindelsen är en viktig åtgärd för utvecklingen av Expressbusslinje N Tyresö C - Hallunda. En avsiktsförklaring har upprättats mellan Trafikverket, Botkyrka kommun och trafikförvaltningen under våren 2025. Avsiktsförklaringen uttrycker Partners gemensamma intention om att genom samordnade aktiviteter och åtgärder tillsammans verka för att den nya broförbindelsen uppförs.
Åtgärder vars totalkostnad understiger 50 miljoner kronor behöver inte namnges i länsplanen. Dessa åtgärder bekostas i stället inom ramen för så kallade åtgärdsområden och kan sökas årligen. I nuvarande och den tidigare länsplanen har framkomlighetsåtgärder för busstrafik varit ett prioriterad område inom åtgärdsområde Kollektivtrafik, både för investeringar på statligt vägnät och för statlig medfinansiering. För perioden 2022-2033 finns 500 miljoner kronor avsatta för statlig medfinansiering inom åtgärdsområde kollektivtrafik. Av dessa har 63 miljoner beviljats 2024 till åtgärder med påbörjande under 2025.
Vid handläggningen under 2024 (för åtgärder med påbörjande under 2025) har Trafikverket mottagit 43 ansökningar för kollektivtrafikfrämjande åtgärder i det kommunala vägnätet. Av dessa har 11 stycken avsett framkomlighetsåtgärder eller andra typer av åtgärder i det utpekade stomnätet för busstrafik (expressbussnätet).
I kommunenkäten har 3 kommuner angett att de sökt medfinansiering och fått det beviljat under år 2024. 70 % av de kommuner som svarat på enkäten har uppgett att de har för avsikt att söka statlig medfinansiering från Länstransportplanen kommande år.
2.4 Framkomlighet
Inom bussystemet är det framför allt bristande framkomlighet och kapacitet i vägnätet som inom Kollektivtrafikplan 2050 identifierats som den enskilt största faktorn som begränsar möjligheten för bussystemet att utvecklas, ta emot fler resenärer och bidra till uppfyllelse av målen i RUFS och trafikförsörjningsprogrammet. Vägsystemets utformning, underhåll och trafikflöden tillsammans med hållplatsavstånd och hållplatsuppehållstider ger förutsättningarna för med vilken framkomlighet (medelhastighet) busstrafiken kan bedrivas. God framkomlighet i form av hög medelhastighet är en mycket viktig förmåga för länets expressbusstrafik.
En målstandard för god framkomlighet finns framtagen i Kollektivtrafikplan 2050. I denna redovisas målstandarder för god medelhastighet inklusive hållplatsstopp och minsta hållplatsavstånd beroende av skyltad hastighet, se tabellen nedan.
| Typ av väg och bebyggelsestruktur | Skyltad hastighet | Minsta medelhastighet * | Minsta hållplatsavstånd |
|---|---|---|---|
| Innerstad/tät stadsstruktur | 30 km/h | 20 km/h | 500 m |
| 40 km/h | 25 km/h | 600 m | |
| Huvudgata/tätbebyggt område | 50 km/h | 30 km/h | 700 m |
| 60 km/h | 40 km/h | 1200 m | |
| Genomfartsled | 70 km/h | 45 km/h | 1400 m |
| 80 km/h | 55 km/h | 2000 m | |
| Motorväg | 90-110 km/h | 65 km/h | 2400 m |
| * Hållplatstid ingår i hastighetsberäkningen |
2.4.1 Målhastighet
Mätningarna visar att busstrafikens framkomlighet är som mest påverkad under eftermiddagstrafiken, då endast cirka 49 % av körsträckan uppnår målhastighet. Situationen är något bättre under morgontrafiken då 54 % av körsträckan uppnår målhastighet. Detta kan jämföras med nattrafiken då 70 % av körsträckorna uppfyller målhastighet. Det tyder på att stor del av framkomlighetsproblemen kan relateras till trängsel och övrig trafik, men att det även finns andra skäl till att målhastigheten ej uppnås, så som bristande utformning.Uppföljningen av målhastighet tyder på en positiv utveckling jämfört med förra året då endast 44% av körsträckan uppnår målhastighet på eftermiddagen.
Det finns även stor skillnad i hur olika linjer uppnår målhastighet. Måluppfyllelsen är som lägst för stadsexpresslinjerna, men även flertalet av de tvärgående expressbusslinjerna har betydande sträckor där de ligger långt ifrån målhastigheten. En linje som särskiljer sig i positiv bemärkelse är linje 175, som till stor del trafikerar på ett reserverat utrymme, vilket bedöms förklara det goda resultatet. De radiella expressbusslinjerna som till stor del följer det nationella vägnätet, så som linje 474, 670, 767 och 677, har generellt sett en god måluppfyllelse. Framkomligheten längs flera linjer kännetecknas av en klart trängselpåverkad situation, där linje 173, 175, 178, 474 och 873 även har stora skillnader i medelhastighet mellan olika riktningar under morgonens rusningstrafik.
Morgontrafik: Andel (km) som uppfyller målhastighet per linje och riktning för oktober 2024.
Nattrafik: Andel (km) som uppfyller målhastighet per linje och riktning för oktober 2024.
Framkomlighet per körlänk och trafikeringsperiod: Kartan nedan visar genomsnittlig medelhastighet per körlänk. Körlänk definieras som sträckan mellan två hållplatslägen. Resultatet visas för morgontrafik (kl 06-09), eftermiddagstrafik (kl 15-18) och nattrafik (kl 22-24).